Hej
Har inte skrivit på länge men nu känns det angeläget igen.
Igår gjorde jag något jag aldrig gjort i hela mitt liv och då menar jag aldrig.
Jag lämnade en idrottsarena innan slutsignalen . Oavsätt resultat har jag tålmodigt inväntat slutsignalen innan jag lämnat läktaren.
Men igår hände det alltså.
Det här var vad som hände.
Ove och jag träffades på Greken för sedvanlig pilsner och någon grekisk maträtt. Redan på tunnelbanan in till globen kändes det som något var på gång. En konstig känsla spred sig i kroppen men jag tolkade det som att det var derbynerverna som gjorde sig påminda
Vid gången från tunnelbanan stod det huttrande matchvärdar och delade ut flygblad som manade till lugn och påminde om att det var derbyfest. På planen framför ”Hovet” mot biljettkiosken hade polis satt upp kravallstaket för att dela av så att AIK supportrarna skulle gå åt höger och DIF åt vänster. Själv skulle jag gå till vänster för ingången till Greken ligger mitt emot Vipingången till Hovet (där går man in på de vanliga matcherna). Efter lite snack med vaktande polis i full kravallutrustning fick jag gå in på varma krogen. Nu började vibbarna darra ännu mer, planen såg ut som en krigsskådeplats med matchvärdar och poliser i en salig röra .
Men då pilsner hägrade så flög tankarna bort med ett "det är väl bra så det blir lugnt".
Våra biljetter skulle vi hämta i luckan vid ingång två dvs. stora ingången. Då vi går mot biljettluckan börjar de bepansrade piketbussarna som polisen förfogar över att köra in på området och ställa sig i ett zigzag-mönster. Mellan dessa bussar fick vi kryssa med risk för att bli påkörda fram till biljettkön . Lite längre ner mot Nynäsvägen kom c:a 7-8st hästburna kravaluniformerade ryttare för att fatta posto vid ingången.
När vi fått våra biljetter så var det dags att ställa sig i kön för att komma in på arenan. Kön avancerade sakta framåt . Anledningen till det sega förloppet var att man delat av en yta med kravallstaket som gjorde att man bara släppte in en och en . När man väl slunkit igenom nålsögat fick man finna sig i att bli noggrant kroppsvisiterad. Efter dessa procedurer var man äntligen inne på arena.
En reflektion på ovanstående är ju att AIK och polisen gjort allt för att förebygga ev. intermetso så långt. Visserligen var det lite besvärligt för oss men ok blev det en lugn match så---.
Matchen började med att DIF satte en oerhörd fart det verkade som de hade knaprat nått kul i omklädningsrummet det bara small och AIK hajade ingenting och pang 1-0 efter 58 sekunder. Dif fortsatte sin offensiv och AIK hängde inte med det minsta. Efter 4 min. fick Roger Melin nog och tog time out för att skälla ut spelarna. Efter det reste sig AIK och matchen lugnade ner sig något. I andra perioden fick AIK äntligen utdelning på sitt slit och kvitterade till 1-1 och de var på gång och hade lyckats vända matchen lite till sin fördel.
Men vad händer
Jo på den s.k. suporterläktaren börjar man slåss internt aik-are mot aik-are. Man pucklar på varandra med tifoflaggornas käppar
hoppar på liggande, jagar iväg matchvärdarna och hotar de få poliser som var där. Inget hjälpte. Matchen fick avbrytas och spikern manade till lugn. Allt är ett enda kaos och matchen kom i skymundan. I förvirringen som uppstår rycker Jimmy Ölvestad åt sig pucken och gör ett elegant solomål.
Ny reflektion
Bråket på läktaren gjorde att matchen kom av sig . AIK offensiv hejdades av de hängivna sk suporterna som så ivrigt hejade på AIK genom att fullständigt skita i dem och istället ägna sig åt att slåss utan tanke på att AIK gjort 1-1 och var på gång i matchen.
Helt plötsligt blev matchen ointressant även för oss vanliga supportrar. Fokus blev istället fajten på läktaren, och alla buanden mot pöbeln som slogs. I detta virrvarr gör DIF 2-1. De flesta av oss såg troligen inte målet då uppmärksamheten var så splitrad.
AIK:s interna fajt började lugna ner sig, då kommer nästa grej. Man börja smälla av pyroteknik på läktarna brun rök väller upp mot globentaket. Plötsligt bryter sig ett antal difare loss och anfaller aik-läktaren . De motas bort och nu kommer nästa grej. Lugnt knallar ett 10-tal Aik-are mot DIFläktaren passerar under oss och har sina munkkåpor mycket noggrant nerdragna över ansiktet . Väl framme vid kanten av DIFläktaren smäller de av en rökbomb och i skydd av röken kaster de in en rökgrant mitt på DIFläktaren där det uppstår panik.
Nu har matchfunktionärerna fått nog och avbryter matchen helt. AIK och DIF kaptener vädjar i högtalarna om lugn speakern hotar med att utrymma globen.
Här har även Ove och jag fått nog. Vi tittar på varandra och nickar i samförstånd. Vi skiter i det här. Ove ringer sonen Anders och vi bestämmer att åka med Anders hem. Då är det tio minuter kvar av andra perioden.
När vi kommer ut är det som om man väntar ett anfall från den lede Fi i öster. Kravallpoliser, hästar, bussar, kravallstaket tom tyckte jag att jag såg några hundar.
FY FAN.
Är detta idrott eller krig kan man undra. Ska man verkligen utsätta sig för detta. Är det meningen att man med livet som insatts ska gå på ett idrottsevenemang. Läste Lasse Anrell Aftonbladet som deklarerade att han tyckte detta var skit och aldrig kommer att sätta sin fot på ett derby igen.
Nu ropar ansvariga återigen på mer resurser för att kunna agera. Vad då för resurser. Använd dem som finns i stället för denna flathet.
Idioterna agera ju lugn och metodisk i vetskap om att ingenting händer dem .
INGENTING.
De som anföll dif-arna fick ju agerat helt ostört utan som helst problem för dem själva.
Detta var i alla fall mitt sista derby. För lång tid framåt.
Brorsan och jag diskuterar faktiskt på fullaste allvar att ge upp våra platser på Råsunda nästa säsong. Är trött på att pröjsa 4500 kr på matcher som man inte vet om det blir bråk eller ej. Den här flatheten som ansvariga visar gör att den vanliga publiken kommer att sluta gå matcherna. Jag tror inte AIK kan ersätta bl.a. våra platser med nya utan det blir sämre klirr i kassan.
Det roliga är att jag skiter i vilket lag som hade vunnit igår nu blev det DIF so whot
Janne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar